fbpx
Close

Spaning: Public affairs-arbete under karantän – visst är det möjligt

  • insight

2020.03.21

 

Drastiska beslut av regeringar runt om i världen signalerar stort allvar. Smittan sprider sig i Europa och alla väntar på utfallet. Hur många kommer att bli sjuka och hur länge ska nedsläckningen av samhället pågå? Hur djup blir den ekonomiska nedgången?

För våra folkvalda beslutsfattare står kanske extra mycket på spel. I en kris som denna sätts omdömet verkligen på prov. Väljarna efterfrågar ledarskap och ansvarstagande, inte politiskt taktiserande. Men vägvalen är svåra och förbarmandet med den som gör fel obefintligt. Beslut som när de fattas framstår som rimliga riskerar i efterhand, när facit finns tillgängligt, att bli hårt kritiserade. Därför är rädslan för att begå misstag stor. Ingen politiker vill få skulden för att människor dör. Att politiken i dagsläget har ett stort fokus på att begränsa smittspridningen och säkerställa tillgången till vårdresurser är ur det perspektivet begripligt.

Snart kommer det bli uppenbart att nedsläckningen av samhället får allvarliga ekonomiska konsekvenser, särskilt om den pågår under längre tid. Trycket på politiken att rädda näringsliv och jobb kommer därför stegvis att öka. Intressekonflikten mellan att till varje pris begränsa risken för smittspridning och att få igång ekonomisk aktivitet lär bli allt mer påtaglig.

 

Möjligheten att nå fram till beslutsfattare

I denna turbulenta miljö vill företag och andra verksamheter föra en dialog med politiken och föreslå lösningar. Frågan har ställts till oss på Prime om det ens är möjligt att nå fram till politiska beslutsfattare, så länge krisen pågår? Dessutom har alla politikermöten i närtid ställts in, vilket gör att några av de traditionella arenorna för public affairs-arbete plötsligt är borta. Hur gör man då?

Vi anser att möjligheterna att föra en dialog med politiken snarast underlättas. Här följer fem skäl för detta:

Kriser föder förändringsbenägenhet: Än så länge befinner vi oss bara i inledningsskedet. Tyvärr pekar erfarenheterna på att det kommer att bli mycket, mycket värre – fler kommer att avlida och ekonomin kommer att försämras. I allvarliga kriser som denna uppstår ett tryck på politiken att ta ansvar. Positivt är att det skapas nya politiska öppningar – särskilt i frågor som har betydelse för att lösa problemen. Vi har sett det förr. Reformer som tidigare har beskrivits som politiskt omöjliga lyfts fram och blir nödvändiga åtgärder. Det är lätt att glömma bort – men det var i ett krispaket som förslaget att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU en gång i tiden lanserades. Den allvarliga kris vi nu är på väg in i kommer att bana väg för stora förändringar. Vilka vet vi inte ännu, men intresset för konstruktiva förslag kommer öka.

 

  • Perspektiven förändras: Det som är viktigt i en högkonjunktur är inte nödvändigtvis lika viktigt i en lågkonjunktur. Det är nästan komiskt hur snabbt perspektiven ändras. Så sent som i höstas beskrevs ”flygskam” som en av de största politiska frågorna. I dag diskuteras i stället storleken på krispaketet för att rädda SAS. Nätläkare beskrevs fram till nyligen som ett problem, då de tog resurser från den traditionella vården. I dag ökar söktrycket på digitala vårdtjänster för att den traditionella vården är överbelastad och patienter på grund av smittorisk vill hålla sig borta från vårdcentralernas väntrum. Liknande omsvängningar är på gång i andra frågor. Nya perspektiv öppnar möjligheter för den som vill föreslå lösningar.

 

  • Kommun- och regionpolitiker kliver fram: ”I kristider gör staten comeback”, skriver Håkan A Bengtsson i Dagens Arena 20/3. Det är sant att många idag sneglar på staten som en problemlösare. Men pandemin gör att blickar även riktas mot landets kommun- och regionpolitiker, som därmed får chansen att visa vad de går för. Äldreomsorg, socialtjänst och skola är kommunernas ansvar, medan sjukvård och kollektivtrafik hanteras av regionerna. Vilka åtgärder de kommer vidta återstår att se – det kommer förstås att variera mellan olika kommuner och regioner. Men möjligheterna för fristående aktörer att etablera goda relationer med ansvariga politiker på kommunal och regional nivå, genom att faktiskt hjälpa till, är stora.

 

  • Hemkarantän ökar digital tillgänglighet: När politiska sammankomster ställs in och de flesta politiker vistas i hemmet är det svårt att få till fysiska möten, men i gengäld ökar möjligheterna att få till möten via Skype, Teams eller telefon. Faktum är att flera politiker som vi talat med hävdar att deras tillgänglighet i praktiken ökat, eftersom de ägnar mindre tid åt sammanträden och möten inom det egna partiet. För den som vill ta kontakt är det fortsatt viktigt att ha ett relevant ärende. Men alla jobbar inte akut med virusfrågan. De flesta riksdagsledamöter har kvar sina ansvarsområden, med frågor som de måste ta ställning till – även om en del av dessa just nu inte får plats i den offentliga debatten. Efter Almedalen brukar politiken stänga ner. Men årets sommar lär bli annorlunda. Färre kommer åka på utlandssemester och fler kommer att vistas hemma med familjen. Intresset för att följa nyhetsflödet blir större än vanligt. Detta ökar möjligheterna att bedriva påverkansarbete även under juli och augusti, då det troligen kommer pågå en intensiv politisk debatt om åtgärder för att dämpa den ekonomiska nedgången.

 

  • Nytt politiskt landskap: Det som händer nu kommer att genomsyra politiken fram till valet 2022 och förändra det politiska landskapet. Januariavtalet kommer inte att räcka som svar på de problem Sverige nu står inför. Flera positioner som de politiska partierna hittills intagit kommer de inom kort att tvingas ompröva, för att inte framstå som handlingsförlamade och ansvarslösa. Politiska vinnare blir dem som agerar mest statsmannamässigt och förtroendeingivande, och som lyfter relevanta problem. Förlorare blir dem som försöker ta kortsiktiga politiska poänger och sedan ertappas med att ha fel – eller som visar sig oförmögna att vidta nödvändiga åtgärder.

 

Hur utvecklingen kommer att gestalta sig vet vi inte. Men öppenheten för nya förslag kommer att öka, och det gör att public affairs-arbete blir än mer relevant.

 

Tre operativa råd

  • Identifiera frågor som på något sätt kan bidra till att lösa krisen – minska smittspridningen, underlätta för vården, få fart på ekonomin eller på annat sätt göra människors tillvaro bättre. Tänk på att förslagen ska vara relevanta för mottagaren. (Det är en regel som alltid gäller, men krisen gör att andra åtgärder än vanligt ä relevanta.)
  • Kontakta och boka möten med beslutsfattare via digitala kanaler. Föreslå ett Skype-möte, det bygger en starkare relation än ett vanligt telefonsamtal.
  • Gör upp en public affairs-plan för sommaren. I vanliga fall är juli och början av augusti en hopplös tid för den som vill föra samtal med politiskt förtroendevalda, men i år lär det bli annorlunda. Mycket talar för att detta blir en tid då stora och viktiga förändringar stakas ut.

 

 

Jonas Hellman

Chef för Public Affairs